Andeo

Dagar som idag, vill jag bara sova mig igenom. Nä ångesten gnager och gnager inuti och man är hjälplös, för jag kan inte ta på den, jag kan inte komma fram till varför den finns där.
Det gör bara jävligt ont! Ensamheten kan också göra förbannat ont, fast jag är inte ensam. Men jag känner mig jävligt ensam ibland.
Men att släppa taget och låtas sjunka och förlora friheten är totalt föbjudet. För jag vill inte dit igen! Och jag är inte ens i närheten heller, just för att jag har kontrollen. Men ibland är det bara extra jobbigt!