Impulsiv?!

Jag har många gånger kommit på mig själv i efterhand att jag hastat mig in i saker.
Och varje gång har lärt mig av de misstaget.
Samtidigt så har flera av dom gångerna blivit bra med.
Men oftast tar man beslut utan att tänka. Man är så inne i grejen och vill så mycket.
Och helt plötsligt står man där och kommer på att "varför gjorde jag såhär"
"Gud vad dum jag är som inte tänkte igenom detta noga innan jag gick in i det"
Jag har länge trott att jag har varit den mest impulsiva i hela världen, typ.
Nej men jag har hastat mig in i många saker och förstör många relationer m.m. genom det.
Nu i efterhand är jag lite glad över det på ett sätt. För nu, även om jag blir impulsiv
och vill gå in i något lite för fort, så brukar jag försöka stanna upp och tänka "Therese, vad gör du nu?
Vill du verkligen detta?" det har hjälpt mig mycket!
Mer än vad man tror.
Och nu påstår jag inte att jag inte fortfarande hastar in mig i saker och ting och inte fortfarande kan vara jätte inpulsiv. För det kan jag. Och inte alls för att skylla ifrån mig. Men jag har en förklaring på varför jag är så impulsiv ibland. Och efter att jag började med min medicin så har jag blir mindre impulsiv.
Den har verkligen hjälpt mig att ta flera framsteg här i livet.
För innan jag började med den så var jag så intensiv, stressad, impulsiv och mådde inte alls bra.
Men då visste jag det inte själv. Jag kunde inte se att jag var impulsiv.
När någon sa det till mig blev jag arg och började försvara mig själv att det inte alls var så.
Jag kunde helt enkelt inte acceptera att jag var sådan.
Mycket av min inre oro gjorde mig impulsiv. Jag hastatde mig in i saker för att fly från mig själv.
Så alla dom åren då jag gick runt och mådde skit och inte fattade vad som var fel, de var många och katastrofala år. Dit vill jag aldrig mer.
Men jag är endå rätt tacksam över att ha gått igenom allt det. För jag ser livet helt annorlunda nu.
Jag uppskattar saker och ting på ett annat sätt än vad jag gjorde då.
Så med detta vill jag säga att låt dig vara inpulsiv ibland går det då åt helvete, LÄR dig av det misstaget.
Men när det gäller större grejer så som relationer, förlovning, giftermål och flytta ihop med någon. Tänk igenom det NOGA!
Annars är risken stor att du själv blir sårad!
Jag erkänner mitt stösta misstag jag gjort på länge. Pga att jag var kär, dm och inpulsiv. Jag flyttade ihop med mitt ex och skaffade en hundvalp.
Nu står jag här utan eget boende(får bo hos mamma bara för jag itne har någon annanstans att bo), helt ensam med min älskade hundvalp som inte går att lämna ensam hemma. Och samtidigt som jag ska uppfostra hunden och försöka lära henne vara ensam hemma så ska jag hitta någonstans att bo hitta någonstans där jag kan arbetsträna och fortfarande orka umgås med mina underbara vänner.
PUST! Inte lätt kan jag lova!
Så tänk igenom allt hellre en gång för mycket än en gång för lite!